Skärkarlsliv   By: August Strindberg (1849-1912)

This e text was produced from Project Runeberg's digital facsimile edition of Samlade Verk 21: Hemsöborna och Skärkarlsliv printed in 1914 and available at http://runeberg.org/strindbg/hemsobor/

This text has been edited so that this document only contains the book Skärkarlsliv. The table of content has been moved to the start of the book.

Text that was s p a c e d o u t in the original text has been changed to use italics .

Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature. Learn more at =http://runeberg.org/=

SKÄRKARLSLIV

AV

AUGUST STRINDBERG

STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FÖRLAG

Copyright. Albert Bonnier 1914.

STOCKHOLM ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1914

SKÄRKARLSLIV BERÄTTELSER

INNEHÅLL.

Skärkarlsliv.

Inledning ................................. 183 Den romantiske klockaren på Rånö .......... 193 Min sommarpräst ........................... 260 Pastorns älg .............................. 269 En brottsling ............................. 280 Vidskepelse ............................... 297 Höjer tar gården själv .................... 303 Sjönödslöftet ............................. 315 Skräddarns skulle ha dans ................. 323 Uppsyningsman ............................. 335 Flickornas kärlek ......................... 343

Inledning.

Stockholms skärgård, från vilken trakt jag hämtat scenerier och motiv till denna bok, har alltid haft en särdeles tilldragning på mig. Kanske därför att min hemort, Stockholm och dess omgivningar, själva utgöra en del av skärgården. Mälaren var ju ursprungligen en havsarm, som genom vattendragen vid Södra Tälje och Stocksund vid Stockholm stod i förbindelse med havet, och Kedjeskär, nuvarande Riddarholmen, bar, genom sitt namn, minnet om dess äldsta natur, av ett skär, likasom man än vid en färd genom Mälaren med dess tusenden av öar och holmar erinras om det landskap, som blandat av land och vatten öster om huvudstaden sträcker sig omkring sju milar ut till havet.

Hela denna sönderrivna kuststräcka vilar till allra största delen på urformationen: gneis, granit och järnmalmer, av vilka senare man endast funnit Utös tillräckligt rika att bearbeta. Granitvarieteten pegmatit uppträder stundom i så stora samlingar, att den tillvaratages för fältspatens skull, som går till porslinsfabrikerna.

Frånvaron av de yngre formationerna med deras horisontella lagringar i ljusa lätta färgtoner förlänar skärgårdslandskapet detta drag av vildhet och dysterhet, som åtföljer urformationen. Landskapskonturen blir av de lösslitna, råa, oregelbundna blocken kam eller vågformig på höjderna, flat, kullrig, knagglig, där havet utfört sitt slipningsarbete. Gneisens partiella skiffrighet utsätter även strandklipporna för isens sprängningar, så att grottor, håligheter och djupa rämnor öka det vilda i landskapskaraktären, som därigenom aldrig blir enformig såsom kalk eller sandstensfaläsen vid franska nordkusten. Denna vildhet avbrytes dock bjärt av den rika jorden från kvartärperioden med morängrus och glacial leror, snäcksand, mossmylla och tångförvandlingar, vilkas bördighet ofta ökas genom avfall från årtusendens storfisken, bildande rika gyttjor på uppgrundningar, och längst ut på kobbarna av sjöfåglarnes guano. På detta jordlager växa tall och gran, ehuru granens gotik förlänar den inre skärgårdsnaturen dess mera framträdande karaktär, om ock tallen är härdigare och går längst ut i havsbrynet, vridande sig på de sista hällarne efter den mest rådande vinden.